Sub Rosa

Under rosen - Dan före dan!!

2008-06-05T10:49:00.000-07:00

Här kör vi sista kaninrejset före vernissagen, IMORGON!!

Det har varit kopiöst mycket att göra, flera av oss har flera dygn tillbaka bara sovit i fyra-fem timmar. Här kommer iaf ett försök att (börja!) återge en bråkdel av vad som hänt de senaste dagarna (huller om buller!)
Just nu är HELA gruppen i febril aktivitet vilket är fantastiskt(!). Verken finslipas, dekorationer och snacks förbereds. Igår onsdag hade vi pressvisning och som flera säkert märkt har vi fått gensvar i bla metro, city, sydsvenskan, skånskan och nu i kvart i sju-sändningen på tv4 lokala nyheter. Skitbra! Kolla på:

http://skånskan.se/apps/pbcs.dll/article?AID=/20080604/NYHETER/41964695/1056/'

http://malmolund.city.se/nyheter/2008/06/05/Rosengard_fylls_av_konst/

Vi fick dessutom hjälp av Pontus Persson att måla för Sub Rosa på P-huset Anna igår:

Här kommer fler bilder från Törnrosen:

Så då ses vi imorgon, cykla eller ta bussen - ni lär se vart det bär av! Följ flaggor, kaniner och skyltar och missa inte för guds skull vår guide PÅ Sub Rosa-bussen! Vem vill ligga o trängas på stranden när man kan komma till Törnrosen och Sub Rosa!

Kaninas

2008-06-05T10:13:00.001-07:00

Efter gårdagens arbetsmaraton hade Sub Rosa gruppen tillverkat mer än 200(!) djur av alla möjliga arter (visa välkända, en del aldrig tidigare skådade) och storlekar. Den enda gemensamma nämnaren var att alla var knallrosa. Imorse var det dags att låta djuren jobba för oss. Klockan halv sju, för de av oss som inte försov sig..ehm, möttes den mycket hemliga aktionsgruppen på Kungsgatan.

Det rosa korståget drog sedan vidare till Gustav Adolfstorg, där vi sprang på ett gäng parkarbetare. De verkade dock vara ganska ointresserade av rosa kaniner så vi kunde ostört arbeta vidare. De enda kommentarerna vi fick var vänligt nyfikna. Det krävs nog en väldigt bitter människa för att man ska kunna bli provocerad av små rosa djur.

Vi avslutade aktionen vid kanalen, där de sista djuren skapade stor förvirring för ett gäng sömniga gäss.

Sedan var alla slitna och hungriga så vi gick och tog oss en välförtjänt frukost på Möllan. Det är sällan man får så mycket uträttat innan klockan´ens är åtta på morgonen!

/Sannah

De första djuren sätts ut i Törnrosen

Den nakna damen fick ett plakat, men någonting fattades...

Bättre, men inte riktigt...

Perfektion!

Den rosa aktionen

2008-06-02T00:37:00.000-07:00

Vadan allt detta rosa helt plötsligt?! Det är Sub Rosa ju!

2008-06-02T00:01:00.000-07:00

Vi hade morgonmöte på törnrosen och träffade guiderna och visade våra verk och förklarade tankar och platser för konsten. Vädret var fint och man börjar så smått märka vår prägel på området..Nästa vecka blir intensiv må jag säga!

/Hanna L

Hard-working Ladies

2008-05-29T13:44:00.000-07:00

Dagen D

2008-05-29T13:34:00.000-07:00

Så var den här, dagen D. Eller snarare dagen S -som i skylt. Efter en sömnlös natt var det äntligen dags, halv åtta på morgonen drog spektaklet igång. Första gången jag såg alla delarna av "Home is where the heart is" ligga utspridda på marken högg det till i magen. Så bisarrt, att något jag satt och kladdade ner i ett block för drygt tio månader sen nu är ett faktum. Något som finns på riktigt, inte bara i min fantasi.

Sara kom dit och hjälpte mig hålla i kameran eftersom jag inte riktigt litade på mina händer. Accus-Amanda var där och pratade lugnande med mig, installatörs-gubbarna såg ut som en blandning mellan Hells Angels-hangarounds och ZZ-Top, men verkade kunna sina saker.
De gruffade mest och bad att bli lämnade ifred när de jobbade, eftersom jag stod och hängde över deras axlar som en orolig hönsmamma. Efter en halvtimmes nagelbitande så hissades liften till slut upp. Jag blev åksjuk bara av att titta på. Vilket jobb de har alltså! Iofs var min "åksjuka" snarare nervositetsillamående, men ändå.

Timmarna gick, och bit för bit kom allting på plats. Nu sitter den där och jag känner mig lättad, glad och tom om vartannat. Konstigt det där. Undrar om det är såhär det känns att föda barn? (Känslomässigt alltså, tror inte lite illamående kan mäta sig med förlossningsvärkar..)

Nu ska vi bara ge järnet med vernissagen så att det blir den största konstfesten i Malmö det här året, eller nåt...eh.
/Sannah

Stilstudie Karin-Linnea

2008-05-29T13:17:00.000-07:00

Alltid lika rätt,

såväl i glasyr-klet...

...som i dammoln!

Stilstudie Martin

2008-05-29T12:59:00.000-07:00

Ja, vad kan man säga, sicken karlakarl. Notera pipan.

Likväl kan han koordinera: Sub Rosa-sallad och cement samtidigt. Notera sandkakorna.

Maja och Simon posing med Älg

2008-05-29T12:46:00.000-07:00

Kojbygget

2008-05-29T12:33:00.000-07:00

Det går långsamt men framåt med kojbyggandet. Vi har varit där 3 gånger hittills, jag, Jonas och Veronica. Idag (27/5) har jag och Veronica lyckats lägga en bit golv och bygga en vägg! Det kommer nya nyfikna gäster varje dag och undrar vad vi sysslar med. Idag fick vi hjälp med att såga en planka, det var ju kul. Alaya kom och gjorde oss sällskap med lunch, det var helschysst och det fina vädret gjorde ju sitt.
Kram!
/Hanna

The Lightdesigner

2008-05-27T14:01:00.000-07:00

Här konstruerar Karl Earnhart, elektronikingenjör, design och installation av microcontroller- baserade system för att lösa belysningen i Ädelstenen. / Inger

Läget med linorna

2008-05-26T13:48:00.000-07:00

Tidigt på morgonen den 7 maj var jag och Paulin och lämnade lappar till berörda boende. Vi fick försiktigt lyfta på brevinkastet för att inte störa eventuella sovande på andra sidan dörren. Lapparna handlade om att vi behövde få kontakt med ett par familjer i huset för att kunna använda deras balkong.

Senare var Maya, Paulin och Jonas där för att provspänna linorna mellan husen. Det gick över förväntan! Många kikade nyfiket på dem när de stod och firade repet mellan husen. / Hanna

Förra fredagen åkte Paulin, Jonas och jag ut till Törnrosen för att testa linbanan på riktigt för första gången. Vi resonerade kring tider och dagar då folk i husen skulle vara hemma och fredag eftermiddag verkade som ett bra val. Redan efter några minuter var det flera stycken som kom ut på sina balkonger för att se vad det var vi höll på med. Vi passade på att snacka in hos hos nån familj och det var lugnt att låna deras balkong en stund för att binda fast blocket i deras balkongräcke och dra igenom linan. Sedan var det bara att börja jobba från huset mittemot där vi inte behöver inkräkta på någons privata utrymme. För att få upp ändarna av linan till balkongen knöt vi fast dem i ett rep som vi kastade ner och drog upp dem. Sen knöt Jonas ihop dem med en hejdundrande knut och vips så hade man en linbana! Bara att börja använda armmusklerna. Vi blev lite chockade över hur enkelt det hela verkade. Det bästa med försöket var att så många verkade tycka att det var kul. Det kom fram några kids från the hood och frågade och fattade galoppen direkt. De tyckte att vi skulle sätta en bana på deras hus också.

Nu är det på sluttampen här innan det brakar loss. Stress utav helskotta som vanligt... men det löser sig sa hon som sket i vasken.

Kom på utställningen! 6 -8 juni, 13.00!

/Maya

Konstperspektiv!

2008-05-24T08:23:00.001-07:00

Under "Aktuellt" i nya numret av Konstperspektiv (nr 2/08) finns vi nu med!

Welcome to Rosengård, Västra Hamnen!

2008-05-22T08:09:00.000-07:00

Affischeringen är i full gång över hela stan, här ovan ståtar Sannah med ett exemplar i Västra Hamnen. Håll utkik efter vår fina Sub Rosa-karta som också är på gång!

Förutställning i Rosengård!

2008-04-25T10:03:00.000-07:00

Från och med den 28e april kan man se våra modeller på Rosengårds bibliotek. Gå in på www.malmo.se/rosengard o klicka på Sub Rosa!

Den stora inspektionen

2008-04-08T07:09:00.000-07:00

Det var en ovanligt kall vårdag sist vi gav oss ut på inspektionsrunda på Törnrosen. Syftet var att få alla konstverks placering klar för oss, dvs exakt i höjd med vilket fönster Sannahs skylt ska sitta och exakt vilken björk som ska få Loves fågelholkar, t ex.

Sekunden innan Hanna gör en Stina.

Jonas antecknar Martins farliga inhägnadsobjekt.

Å i den här backen ska sandlådan gjutas.

Mitt på det nyansade "Frukt-o-grönt"-torget ska Inger ha sin Ädelsten. Närmare bestämt där det är en ruta och ett kryss.

Inger är alltid redo med verktygen. Här kollar hon så vi skrapat rätt.

I bakgrunden ett av husen i Förbindelser!

Paulin, Hanna och Jonas kryssar på kartan.

Förmodligen var det ganska gåtfullt för en utomstående att lista ut vad vi höll på med: mestadels stod vi och pekade upp i himlen eller ned i gruset medan Jonas antecknade i sin gröna pärm.
När alla hade tappat känseln totalt var det äntligen dags att bege sig. Fy fasen för möten i minusgrader!! På väg till bussen snappades följande kommentar upp: "Ey, kolla dom som är här o tittar, vi är lide kända nu, Rosengård är liide känt!"

...sen kom konsthallschefen!

2008-04-02T04:58:00.000-07:00

Efter guiderna väntade ett besök av chefen för Malmö Konsthall, Jacob Fabricius (i mitten mellan Sannah och Jonas på bilden ovan). Det var ganska nervöst i början...

Förhoppningsvis kan Jacobs besök leda till något bra, det är en grej på gång men ska kanske inte avslöja riktigt ännu...

Läs även andra bloggares åsikter om konstprojekt, malmö, offentlig konst, jacob fabricius, malmö konsthall

Först kom guiderna...

2008-04-02T04:36:00.001-07:00

Fredagen den 28e mars blev en hektisk dag... På morgonen anlände våra blivande guider till Östra Grevie för en första presentation av verken. Guiderna läser på Östra Grevie Folkhögskolas Rosengårdsfilial och ska hjälpa oss att presentera konsten under utställningsdagarna på arabiska, kurdiska, somali, bosniska, franska och engelska. Nu saknas bara en svensk guide!

Installation av Robert Czysty

2008-03-30T08:09:00.000-07:00

Min tanke som ligger bakom detta projektet är enkel: jag ville omvandla en gårdsmiljö till någonting mer levande och lekfullt. Genom att montera massor av gammal videotejp på en ventilationskanal ändras atmosfären radikalt. Det enda kravet är en stark luftström från en kanal som borde vara minst 50-60 cm. Enkelt och roligt!

Även om man skulle ändra material eller storlek, skulle hela konceptet behålla sitt uttryck. Ingenting förändras, rent visuellt är verket likadant, uppmärksamheten väcks på samma sätt. Det tycker jag också är den starka sidan av min projekt.

/Robert Czysty

(På bilderna testas installationen)

En solig vårdag på Törnrosen

2008-03-26T00:09:00.000-07:00

Jag och Martin var på Törnrosen igen häromdagen och tog ännu en koll. Det var fint väder! Jag beslutade mig för att jag inte vill ha ett "bo" till stenarna. Istället ska jag placera ut dem på diverse ställen, gräva ned några etc. Det känns roligare att ha dem utspridda.

Martin skulle titta ut en plats för sin lilla sandlådeskulptur och även leta efter en lämplig lekplats för sin omarbetade idé som nu går ut på att stängsla in en befintlig lekplats.

/Carolin Hansson

Maja Herrström och Simon Andersson: Älgjakt

2008-03-13T07:54:00.000-07:00

Sök efter älgspår så kanske du finner en älg… Älgen är slitstark men ändå förgänglig. Alla får vara med och forma den, hitta nya uttryck.

Spåren är utmålade längs en promenadslinga, avvikande, återkommande. Skuggbilder av älgar skymtar förbi på fasaderna.

/Maja Herrström, Simon Andersson

Inger Hansson: Ädelstenen

2008-03-09T08:30:00.000-07:00

Vid mina besök i området Törnrosen har jag letat efter vad som saknas i området och enligt min uppfattning saknar jag färg och ljus. Idag finns flertalet undersökningar som visar hur färg och ljus påverkar vårt välmående. Hyresgästerna i området samt de som på annat sätt passerar kommer från olika bakgrunder. Tittar man lite under ytan ser man hos dem många dolda förmågor och ädelstenar. Alla människor gnistrar när de kommer på rätt plats, får visa sina förmågor och blir sedda för vem de är.

Ädelstenen är i form av en kub tillverkad i okrossbar makrolon. Invändigt finns en octahedron i plexiglas, placerad på en sockel av betong. Kuben skall sedan belysas/upplysas med färgat ljus. Ljuset växlar färg beroende på vilken temperatur det är i luften genom värmekänsliga sensorer.

Det är en mänsklig rättighet att få lysa som Ädelstenen om än för en kort minut.

/Inger Hansson

Karin-Linnéa Annebäck: Sinnenas labyrint

2008-03-09T08:06:00.000-07:00

Mitt syfte med detta projekt är att undersöka det keramiska materialet och de upplevelser som form kan åstadkomma. Resultatet ska jag presentera i vad jag kallar Sinnenas labyrint. Verket består av en labyrint, där betraktarna kommer att involveras i utställningen genom att använda sig av sina egna sinnen när de utforskar de keramiska objekten. På vissa ställen kommer jag att hjälpa besökaren på traven genom att sänka taket, släcka ljuset etc. Allt för att få besökarna att utnyttja andra sinnen än synen.

När jag jobbar med keramik får jag starka sinnliga upplevelser. Jag vet inte varför form påverkar mig så starkt. Förmodligen är det en kombination av koncentration och strävan efter en viss spännpunkt, yta, eller linje och den tillfredställelse som infinner sig vid uppnått resultat. I detta projekt vill jag undersöka och i resultatet överdriva de upplevelser jag talar om. Intrycken och den fysiska påverkan man kan få av form hämmas av att man bara betraktar ett föremål som faktiskt är gjort av handen och upplevelsen blir starkast för skaparen av formen eller den med liknande erfarenheter. Därför vill jag flytta fokus i utställningen från det visuella till det taktila och förutom känseln ska besökaren även få använda sig av hörseln och balansen. Naturligtvis finns synen kvar och det är ju det första sinnet som besökarna kommer att använda när de upptäcker objekten, men här ska det vara tillåtet att gå fram och göra en närmare undersökning.

Själv har jag många gånger blivit besviken på konsthallar och gallerier - Vad är det för mening med att ställa ut tredimensionella objekt om det ska vara förbjudet att ta på dem? I min labyrint vill jag i stället inbjuda besökaren till att använda alla sina sinnen.

En av anledningarna att jag började fundera kring det här ämnet var att jag genom mitt arbete som ledsagare började träffa en blind kvinna och noterade hur hon använder sin känsel på ett så naturlig sätt, känseln är ju den blindes syn och känseln kommer att spela en stor roll i mina verk.

/Karin-Linnéa Annebäck

Love Sjöberg: Kvarteret

2008-02-19T01:02:00.000-08:00

100 nya bostäder i Törnrosen! Naturen ﬂyttar in!

Mitt verk består av 25 unikt målade fågelholkar monterade i ett träd. Jag vill skapa möjligheten att för ett ögonblick stiga in i sagans värld, skapa äventyrskänslor och återknyta till barndomens nyﬁkenhet och upptäckarlust.

Trädet står här som en symbol för kommunikationen; gårdarna, vägarna och mötet mellan de boende som tillsammans skapar det lilla samhället, kvarteret.

Verket tar med hjälp av fåglars revirbeteende upp bostadsproblematik och gör försök till att visualisera samhällets många klyftor på ett känslomässigt plan.

/ Love Sjöberg

Paulin Machado, Maya Hultmann, Hanna Ljungkvist: Förbindelser

2008-02-19T00:42:00.000-08:00

Med vårt konstverk vill vi uppmana till att stilla nyfikenheten man har på andra människor. Därför vill vi fästa linor mellan balkonger på två hus, vilka det skall gå att dra i. På linbanan ska man kunna skicka saker till den som bor på balkongen mitt emot.

Vi har valt huset vid vårdcentralen på Bennets väg 8 och huset på motsatt sida. Denna plats fann vi som den mest idealiska då avståndet mellan de två husen inte är så långt och då balkonger finns på båda sidor. Mellan husen finns dessutom en liten gräsmatta. Med de färgglada linorna som ”tak” kommer detta förhoppningsvis att bilda en rumslig känsla.

Fem linor skall fästas vid totalt 10 balkonger då linan skall splitsas samman och bilda en sluten bana mellan balkong-paren. På balkongräckena fästes så kallade block, igenom vilka linorna kan löpa fritt. På så sätt blir det möjligt för den som står på balkongen att dra i linorna så att en punkt på linan kan förflyttas till grannens balkong mitt över. Linorna skall ha olika färg och kommer att vara 1 cm i diameter.

Är folk verkligen nyfikna på varandra? Och är nyfikenheten så stor att man kommer att använda sig av linorna för att kommunicera?

/ Paulin Machado, Maya Hultmann, Hanna Ljungkvist

Hanna Holmquist: Förbjuden frukt

2008-02-13T06:37:00.000-08:00

Efter att ha varit på Törnrosen bär jag med mig känslan hem att jag vill göra något inspirerat av barndomen. Kanske för att det fanns många träd men inget lekfullt i dem. När jag var liten älskade jag kojor av alla de slag, något som man inte ser så ofta i ett tättbebyggt miljonprogram som Törnrosen.

Min tanke är att bygga en ljusinstallation i ett av träden på Törnrosen. Den har en enkel form av en koja och vilar lugnt i trädets krona. Det blir dock bara en längtan efter en koja, den kommer att vara helt igenspikad så att man inte kan gå in i den. För att skapa en varm känsla utifrån vill jag att det ska spridas ett gult ljus inifrån ljusinstallationen. Den kommer att lysa upp i området när skymningen lägger till.

Cykla för värmen! En cykel kommer att placeras på marken under kojan. Om man tar sig en cykeltur (utan att färdas, förutom i tanken), antingen under dagen eller natten, så kommer lampan att lysa under natten.

Storleken på ljusinstallationen kommer att vara begränsad till trädets storlek, storlek på ljusinstallationen: 1,5x1,5x1,5 m.

/Hanna Holmquist, Sub Rosa

Carolin Hansson: Narare

2008-02-09T08:03:00.000-08:00

Projektet handlar om nyfikenhet och delaktighet. Om dokumentation, avtryck och värdet av information.

Jag är väldigt fascinerad av tanken att allt har en historia. Objekt som förflyttas, används på olika sätt och betyder olika saker beroende på sin ägare eller sammanhang. Jag vill följa och berätta om ett objekts historia.

Jag kommer att placera ut ca 50 stenar på diverse ställen i Törnrosen. Storleksmässigt är de lagom för att hålla i sin hand. De kommer att komma ifrån några av de länder som finns representerade i bostadsområdet. I dessa stenar kommer det att finnas en ingraverad internetadress som leder till en sida där man kan läsa om projektet och hur man gör för att deltaga. Det är meningen att folk ska posta inlägg med texter, bilder och filmer där man visar var stenen har varit, vad man har gjort med den osv osv. Med andra ord vad som helst. All information är intressant! På stenarna ska det även finnas ett nummer så att man på sidan kan se var just den stenen som man har hittat eller fått har varit och kommer ifrån.

Projektnamnet Narare är latin och betyder att återge.

Efter att jag placerat ut dem är projektet sedermera självgående och kommer att existera så länge som sidan finns. En sten förstörs inte, den bara flyttas runt. Hur långt kan de förflyttas?

Jag valde just stenar som objekt pga kontrasten mellan den relativt förgängliga och snabbt utvecklande tekniken med datorer och nätaktiviteter och de naturliga och oföränderliga stenarna.

/Carolin Hansson, Sub Rosa

Martin Fridén: Sand box

2008-02-06T13:30:00.000-08:00

En röd sandlåda tornar upp sig, den är omringad av ett staket, helt avgränsad. Det sitter skyltar på staketet som tydligt kungör att området är avstängt. All lek som strider mot paragraf 1716/12 i lekförordningen är förbjuden! Varför då?

Tankarna runt skulpturen kretsar kring samhällets strävan att göra allt så säkert, att skydda sina invånare mot sig själva. Det handlar även om att vi ibland kan vara överbeskyddande när det kommer till våra små barn. Ja, i massor av andra saker också men i detta fall är det barn jag tänkt på. Man lägger massor av pengar på att hitta sätt att skydda folk från sig själva. Och det börjar tidigt. Man ska ha mjuka plattor under en lekplats så att om barnen trillar så slår de sig inte. Eller hjälmar så ungarna kan springa och dunka huvet i vilka saker som helst utan att det gör ont. Folk (barn) brukar lära sig att undvika saker som riskerar att göra ont. I stället för en massa säkerhetsanordningar så kanske man kunde låta folk lära sig att vara lite mer försiktiga, jag vet inte. Det är bara en observation.

Det är så jag tänker när jag sätter ett staket runt en sandlåda gjord i betong. Den skall vara helt röd, som en ros eller en varning. Innanför staketet ska finnas leksaker, också de helt röda. Jag tänker mest sådana plastleksaker man har i sandlådor och bilar och kärror som man sparkar sig fram på. Allt ska vara rött.

/ Martin Fridén, Sub Rosa

Sannah Salameh: Home is where the heart is

2008-02-06T13:18:00.000-08:00

Rosengård är ett område som de flesta flyttat till. Den höga andelen invånare som invandrat eller är s.k. andra generationens invandrare gör att många där haft minst ett hem tidigare, en annan hemstad, ett annat hemland.

I Home is where the heart is utgår jag från tankar kring vad som definierar ett hem. Är det platsen man sover och äter på, eller är det den plats som man känslomässigt känner sig hemma på? Att vara ”hemma” är en inställning, en förnimmelse i första hand.

Verket kommer att bestå av en ljusslinga som formar budskapet. Jag blandar symboler och text för att komma ifrån det specifikt engelska i frasen och göra den mer gränslös och öppen.

Området ligger ett stenkast från Malmös centrala delar, där mängder av folk rör sig. Samtidigt känns Törnrosen som en sovstad. Den här skillnaden i energi distanserar Rosengård ytterligare från de omgivande stadsdelarna.
Jag vill att det här verket ska fungera som en ljusbro som binder samman Törnrosen med sin urbana omgivning.

/ Sannah Salameh, Sub Rosa

Fotnot: Den översta bilden är en datakonstruktion.

Välkommen till vår blogg!

2008-02-06T12:51:00.000-08:00

Var med och följ vårt arbete här på bloggen! Vi kommer fortlöpande att rapportera från och med idag och fram till konstutställningen i Törnrosen, 6-8 juni.

Under de närmaste dagarna kommer alla verken, som nu är på modellstadiet, att presenteras av respektive konstnär. Självklart kommer även mer information kring projektet snart ut på bloggen.

Håll utkik!

/Sara Andreasson, Sub Rosa

2008-02-06T12:28:00.000-08:00

6-8 juni 2008
Rosengård, Malmö

Det är sällan det är trångt på gallerier. Trots att de ofta har snålt om utrymme.

Med detta i åtanke öppnar vi i juni ett helt bostadsområde för en tre dagar lång vernissage. Utställningen går under namnet Sub Rosa och tar plats i kvarteret Törnrosen i Rosengård.

Med våra verk tar vi det offentliga rummet i besittning, såväl tillfälligt som permanent. Vi har i Törnrosen hittat en ny scen för konsten att breda ut sig på, och med det en ny lekfull utställningsform för besökaren.

Sub Rosa tar ung samtidskonst till Rosengård, några minuters färd från innerstadens gallerier, och bryter därmed polariseringen i Malmös kulturliv. Det är vårt initiativ för framtidens konst - som kan bli allas konst.

/Sub Rosa-gruppen