söndag 9 mars 2008

Karin-Linnéa Annebäck: Sinnenas labyrint

Mitt syfte med detta projekt är att undersöka det keramiska materialet och de upplevelser som form kan åstadkomma. Resultatet ska jag presentera i vad jag kallar Sinnenas labyrint. Verket består av en labyrint, där betraktarna kommer att involveras i utställningen genom att använda sig av sina egna sinnen när de utforskar de keramiska objekten. På vissa ställen kommer jag att hjälpa besökaren på traven genom att sänka taket, släcka ljuset etc. Allt för att få besökarna att utnyttja andra sinnen än synen.

När jag jobbar med keramik får jag starka sinnliga upplevelser. Jag vet inte varför form påverkar mig så starkt. Förmodligen är det en kombination av koncentration och strävan efter en viss spännpunkt, yta, eller linje och den tillfredställelse som infinner sig vid uppnått resultat. I detta projekt vill jag undersöka och i resultatet överdriva de upplevelser jag talar om. Intrycken och den fysiska påverkan man kan få av form hämmas av att man bara betraktar ett föremål som faktiskt är gjort av handen och upplevelsen blir starkast för skaparen av formen eller den med liknande erfarenheter. Därför vill jag flytta fokus i utställningen från det visuella till det taktila och förutom känseln ska besökaren även få använda sig av hörseln och balansen. Naturligtvis finns synen kvar och det är ju det första sinnet som besökarna kommer att använda när de upptäcker objekten, men här ska det vara tillåtet att gå fram och göra en närmare undersökning.

Själv har jag många gånger blivit besviken på konsthallar och gallerier - Vad är det för mening med att ställa ut tredimensionella objekt om det ska vara förbjudet att ta på dem? I min labyrint vill jag i stället inbjuda besökaren till att använda alla sina sinnen.

En av anledningarna att jag började fundera kring det här ämnet var att jag genom mitt arbete som ledsagare började träffa en blind kvinna och noterade hur hon använder sin känsel på ett så naturlig sätt, känseln är ju den blindes syn och känseln kommer att spela en stor roll i mina verk.

/Karin-Linnéa Annebäck

Inga kommentarer: